Svara på några frågor om vad systemet används till.
Vilken riskklass ett AI-system får enligt AI Act avgörs av vad det används till. Verktyget går igenom förbuden i artikel 5, högriskområdena i artikel 6 med bilaga I och bilaga III, undantaget i artikel 6.3 och öppenhetskraven i artikel 50, och visar en preliminär klass med skyldigheterna för er roll och artiklarna den bygger på.
Det är vägledning och ingen juridisk bedömning. Allt räknas i er webbläsare, och inga svar skickas eller sparas. Vad förordningen kräver i stort står under AI-förordningen, och hur ni dokumenterar bedömningen i vår AI Act-checklista.
En preliminär klass utifrån era svar, ingen juridisk bedömning. Allt räknas i er webbläsare, och inga svar skickas eller sparas.
Klassen följer av vad systemet används till.
Ju större risk för människor, desto fler krav.
Manipulation som kan orsaka betydande skada, utnyttjande av sårbarhet, social poängsättning, brottsprognoser enbart utifrån profilering, skrapning av ansiktsbilder, känsloigenkänning på arbetsplatsen och i skolan, biometrisk kategorisering efter känsliga egenskaper och biometrisk identifiering i realtid för brottsbekämpning. Förbjudet sedan 2 februari 2025. Två nya förbud, mot sexuella bilder av verkliga personer utan samtycke och mot material med sexuella övergrepp mot barn, gäller från 2 december 2026.
System inom områdena i bilaga III, som anställning, utbildning, kreditprövning och offentliga förmåner, och säkerhetskomponenter i produkter under bilaga I som ska bedömas av tredje part. Kraven gäller från 2 december 2027 för bilaga III och 2 augusti 2028 för bilaga I.
System som talar med människor, skapar text, bild, ljud eller video, skapar deepfakes eller känner igen känslor. Människor ska få veta att de har med AI att göra. Kraven gäller sedan 2 augusti 2026.
Allt annat, till exempel ett skräppostfilter eller en prognos över lagernivåer. Förordningen ställer inga egna krav här utöver åtgärder som främjar personalens AI-kunnighet (artikel 4).
Stora språkmodeller och andra AI-modeller för allmänna ändamål har egna regler i kapitel V, vid sidan av riskklasserna. Sedan 2 augusti 2025 ska modellens leverantör bland annat ta fram teknisk dokumentation, ge information till dem som bygger system på modellen och ha en policy för upphovsrätt (artikel 53). Ett företag som använder ett system byggt på en sådan modell har inte modellens skyldigheter. Systemet klassas efter vad det används till.
Den strängaste klassen som stämmer blir svaret.
Utvecklar ni systemet är ni leverantör, använder ni det är ni tillhandahållare. Rollen styr vilka skyldigheter resultatet visar.
Stämmer något förbud i artikel 5 är svaret klart, och resten av frågorna hoppas över.
Är systemet en säkerhetskomponent i en produkt som ska bedömas av tredje part, eller självt en sådan produkt, är det hög risk enligt artikel 6.1. För produkter i avsnitt A, som leksaker, hissar och medicintekniska produkter, gäller kraven i kapitel III. För produkter i avsnitt B, som fordon, luftfart och maskiner, kommer kraven genom produktens egen lagstiftning (artikel 2.2).
Används systemet inom ett av de åtta områdena, till exempel för känsloigenkänning eller rekrytering, kommer två följdfrågor: profilerar det personer, och påverkar det beslutet i sak eller gör det bara något av det som undantaget i artikel 6.3 räknar upp.
Talar systemet med människor, skapar det innehåll eller känner det igen känslor gäller artikel 50, ensam eller ovanpå hög risk. Resultatet skiljer på leverantörens och tillhandahållarens skyldigheter.
Bygger systemet på en AI-modell för allmänna ändamål visas en rad om vem som har modellens skyldigheter.
Svarar ni vet inte utgår verktyget från det strängare svaret och säger det i resultatet. Varje fråga förenklar lagtexten. Förbuden har villkor och undantag, och flera områden i bilaga III gäller bara när användningen är tillåten enligt annan lag. Läs därför artikeln som resultatet pekar på innan ni skriver ned bedömningen, och gör den per system.
Undantaget gäller aldrig profilering.
Ett system inom ett område i bilaga III är inte hög risk om det inte utgör en betydande risk för människors hälsa, säkerhet eller grundläggande rättigheter och inte påverkar utfallet av beslut i sak. Det gäller när systemet bara gör något av det här:
Profilerar systemet personer är det alltid hög risk. En leverantör som anser att undantaget gäller ska dokumentera bedömningen innan systemet släpps ut eller tas i bruk och registrera systemet i EU:s databas (artikel 6.4 och 49.2).
En AI-agent som sorterar inkomna ansökningar eller sammanställer underlag åt den som beslutar kan alltså hamna utanför hög risk, medan samma agent blir hög risk om den rangordnar de sökande. Vad det betyder för kommuner står under AI-förordningen i offentlig sektor.
Förbuden gäller redan. Högriskkraven kommer 2027 och 2028.
Högriskkraven flyttades av förordning (EU) 2026/1744, som trädde i kraft 27 juli 2026. Artiklarna i resultatet länkar till den konsoliderade texten av förordning (EU) 2024/1689 på EUR-Lex, där ändringarna redan är införda.
AI-förordningen, förordning (EU) 2024/1689, delar in AI-system efter risk i fyra nivåer. Förbjuden användning enligt artikel 5, AI-system med hög risk enligt artikel 6 med bilaga I och bilaga III, system med krav på öppenhet enligt artikel 50, och minimal risk för allt annat. AI-modeller för allmänna ändamål, som stora språkmodeller, har egna regler i kapitel V vid sidan av riskklasserna.
Ett AI-system är högrisk om det används inom något av områdena i bilaga III, till exempel rekrytering, bedömning av anställda, antagning till utbildning, kreditprövning av privatpersoner, känsloigenkänning eller beslut om offentligt stöd, om inte undantaget i artikel 6.3 gäller. Det är också högrisk om det är en säkerhetskomponent i en produkt som ska bedömas av tredje part enligt EU:s produktlagstiftning i bilaga I, som hissar, leksaker och medicintekniska produkter. Klassen följer av vad systemet används till.
Ett system inom ett område i bilaga III är inte högrisk om det inte påverkar utfallet av beslut i sak och bara utför en snäv processuell uppgift, förbättrar resultatet av något en människa redan har gjort, upptäcker mönster eller avvikelser i tidigare beslut utan att ersätta den mänskliga bedömningen, eller förbereder underlag inför en bedömning. Undantaget gäller aldrig när systemet profilerar personer. Leverantören ska dokumentera bedömningen innan systemet släpps ut och registrera systemet i EU:s databas.
Ett AI-system är hög risk enligt artikel 6.1 om det är en säkerhetskomponent i en produkt under EU:s produktlagstiftning i bilaga I, eller självt är en sådan produkt, och produkten ska bedömas av tredje part för att få släppas ut. Ett system som bara sköter användarstöd, prestanda, effektivitet, automatisering, bekvämlighet eller kvalitetskontroll utan koppling till säkerheten räknas inte som säkerhetskomponent, men det gör ett system vars fel skulle äventyra hälsa och säkerhet. Krävs tredjepartsbedömningen bara för andra risker än hälsa och säkerhet, till exempel radiostörningar, räknas produkten inte. För produkter i avsnitt A, som leksaker, hissar och medicintekniska produkter, gäller kraven i AI-förordningen från 2 augusti 2028. För produkter i avsnitt B, som fordon, luftfart, järnväg, marin utrustning och maskiner, ska kraven tas in i produktens egen lagstiftning (artikel 2.2).
Efter ändringen i förordning (EU) 2026/1744 gäller kraven från 2 december 2027 för system inom områdena i bilaga III och från 2 augusti 2028 för AI i produkter enligt bilaga I avsnitt A. System med hög risk som redan har släppts ut eller tagits i bruk före det datumet omfattas först när de ändras betydligt i sin utformning, men system som är avsedda för offentliga myndigheter ska uppfylla kraven senast 2 augusti 2030 (artikel 111.2).
Den som använder systemet, i lagen kallad tillhandahållare, ska använda det enligt leverantörens bruksanvisning, låta personer med rätt kompetens och befogenhet ha den mänskliga kontrollen, övervaka driften, spara loggarna i minst sex månader och informera anställda och, för system i bilaga III, de personer som systemet fattar beslut om (artikel 26). För system i bilaga III, utom kritisk infrastruktur, ska offentligrättsliga organ och privata aktörer som tillhandahåller offentliga tjänster också göra en konsekvensbedömning avseende grundläggande rättigheter innan systemet tas i bruk, och det ska även den som använder system för kreditprövning av privatpersoner eller för risk och pris i liv- och sjukförsäkring (artikel 27.1).
Leverantören ska ha riskhantering under hela livscykeln, krav på träningsdata, teknisk dokumentation, automatisk loggning, en bruksanvisning, utformning för mänsklig kontroll samt noggrannhet, robusthet och cybersäkerhet (artikel 9 till 15). Leverantören ska också ha ett kvalitetsstyrningssystem, göra en bedömning av överensstämmelse, upprätta en EU-försäkran och CE-märka systemet, och system i bilaga III ska registreras i EU:s databas, utom system inom kritisk infrastruktur som registreras på nationell nivå (artikel 16, 49.1 och 49.5). För AI i fordon, luftfart, järnväg, marin utrustning och maskiner kommer kraven i stället genom produktens egen lagstiftning (artikel 2.2).
Sedan 2 augusti 2026 gäller artikel 50. Den som talar med en chattbot ska få veta att det är en AI, om det inte är uppenbart. Leverantörer av system som skapar text, bild, ljud eller video ska märka innehållet maskinläsbart, och system som fanns på marknaden före 2 augusti 2026 har till 2 december 2026 på sig. Den som publicerar en deepfake, eller AI-skriven text för att informera allmänheten om frågor av allmänt intresse utan mänsklig granskning och redaktionellt ansvar, ska upplysa om det.
Sedan 2 augusti 2025 har leverantörer av AI-modeller för allmänna ändamål, som stora språkmodeller, egna skyldigheter i artikel 53: teknisk dokumentation, information till dem som bygger system på modellen, en policy för upphovsrätt och en offentlig sammanfattning av träningsinnehållet. Modeller som släpps med en fri licens för öppen källkod och offentliga parametrar slipper kraven på dokumentation och information, om de inte har systemrisk (artikel 53.2). Modeller med systemrisk har fler krav i artikel 55. Ett företag som bara använder ett system byggt på en sådan modell har inte modellens skyldigheter, men systemet klassas efter vad det används till.
Enligt artikel 99 kan sanktionsavgiften bli upp till 35 miljoner euro eller 7 procent av den globala årsomsättningen för förbjuden användning, och upp till 15 miljoner euro eller 3 procent för de flesta andra skyldigheter, bland annat de för system med hög risk och öppenhetskraven i artikel 50. Det högre beloppet gäller, utom för små och medelstora företag, där det lägre gäller.
Förordningen gäller inte system som används uteslutande för militära ändamål, försvar eller nationell säkerhet, system som utvecklas och tas i bruk enbart för vetenskaplig forskning, forskning och test innan ett system släpps ut, privatpersoners rent personliga användning och system med fri och öppen källkod, så länge de inte är förbjudna, har hög risk eller omfattas av artikel 50 (artikel 2). Övriga system som används yrkesmässigt i EU omfattas, även om de flesta bara har kravet på AI-kunnighet.
Nej. Verktyget ger en preliminär riskklass utifrån svaren, och varje fråga förenklar lagtexten. Ansvaret för bedömningen ligger hos den som utvecklar eller använder systemet, och den bör göras per system, skrivas ned med datum och prövas mot förordningens text. Inga svar skickas eller sparas, allt räknas i webbläsaren.
Trettio minuter. Ni berättar vad systemet gör och vem som beslutar, så går vi igenom vad förordningen säger om just den användningen. Bedömningen gör ni. Alexander svarar senast nästa arbetsdag.
Nyhetsbrev om AI-förordningen och det vi lär oss när vi bygger ALEX.
Vi hör av oss när något i AI-förordningen ändras som påverkar er. Avregistrera när som helst via länken i mejlet.